Till gammal rostig kärlek.
Ja det här med kärlek är en sak för sig , något obegripligt & många gånger idiotiskt .
Jag har aldrig haft tur med killar, jag har haft mängder med pojkvänner, men tröttnat för snabbt &
vänt på klacken , de vanliga lugna killarna som faktiskt var de riktiga kastade jag innan jag gett dom en ärlig chans,
för tråkiga, för snälla, för lite sting i .
Jag valde fel istället, killarna med kriminalitet som en del i sitt liv, killar som visade sig kärlek genom slag,
killar med stora problem helt enkelt.
Den första kärleken fann jag i all misär, han gav mig något ljus men han körde ihjäl sig på fyllan, 6 dagar innan sin 16 års dag, han lämnade oss alla i stor sorg & saknad.
Därefter hade jag ingen möjlighet att släppa in någon på livet för alla försvann ju ändå?
MEN jag gjorde det stora misstaget att släppa in en , men att det var ett misstag har man insett i efterhand,
lätt att vara klok med facit i hand.
Denna kille hade jag ett längre förhållande , i för många år helt enkelt.
För det var inte något bra för någon av oss, psykiskt påfrestande , men jag trodde jag förtjänade allt,
jag hatade mig själv så vad spelade det för roll om någon annan gav sig på mig då?
Jag skrev ner allt , dagligen skrev jag om helvetet jag hade med denna person .
Som idag vill förneka det hela, fine jag är inte bitter , jag är inte arg , det är gammalt , jag var inte heller
alltid den snällaste , men han gick steget längre & krossade hela min självkänsla, självförtroende , ja vad var det då?
Slutade någon gång att han drev på & spelade på hur dåligt jag mådde han att faktiskt blev anledningen till att
jag försökte ta mitt liv . Mitt egna fel som lät honom spela ut mig så pass att min ork försvann totalt.
Efter att ha legat med min fd.bästa vän vaknade jag väl , visst jag tog tillbaka honom efter det,
men jag var väl trygghetssökande hur man nu kan vara trygg med en idiot.
Men sen så , efter år av hevlete , hat , otrohet mm så vaknade vi båda ur det vi höll på med.
Dessa två nämn idag , om det blir mer om det så kan det utvecklas.
Jag har lärt mig idag att jag också har ett värde & förtjänar bättre än vad jag tidigare trott.
Idag lever jag ju trots allt med mannen i mitt liv ;)
Där jag fått bevisat jag aldrig vetat vad kärlek är innan , att jag aldrig älskat innan utan trott mig älska.
För idag kan jag med handen på hjärtat säga att jag funnit rätt, vi ska bli gamla ihopa , ruttna ihop :D
Jag har aldrig haft tur med killar, jag har haft mängder med pojkvänner, men tröttnat för snabbt &
vänt på klacken , de vanliga lugna killarna som faktiskt var de riktiga kastade jag innan jag gett dom en ärlig chans,
för tråkiga, för snälla, för lite sting i .
Jag valde fel istället, killarna med kriminalitet som en del i sitt liv, killar som visade sig kärlek genom slag,
killar med stora problem helt enkelt.
Den första kärleken fann jag i all misär, han gav mig något ljus men han körde ihjäl sig på fyllan, 6 dagar innan sin 16 års dag, han lämnade oss alla i stor sorg & saknad.
Därefter hade jag ingen möjlighet att släppa in någon på livet för alla försvann ju ändå?
MEN jag gjorde det stora misstaget att släppa in en , men att det var ett misstag har man insett i efterhand,
lätt att vara klok med facit i hand.
Denna kille hade jag ett längre förhållande , i för många år helt enkelt.
För det var inte något bra för någon av oss, psykiskt påfrestande , men jag trodde jag förtjänade allt,
jag hatade mig själv så vad spelade det för roll om någon annan gav sig på mig då?
Jag skrev ner allt , dagligen skrev jag om helvetet jag hade med denna person .
Som idag vill förneka det hela, fine jag är inte bitter , jag är inte arg , det är gammalt , jag var inte heller
alltid den snällaste , men han gick steget längre & krossade hela min självkänsla, självförtroende , ja vad var det då?
Slutade någon gång att han drev på & spelade på hur dåligt jag mådde han att faktiskt blev anledningen till att
jag försökte ta mitt liv . Mitt egna fel som lät honom spela ut mig så pass att min ork försvann totalt.
Efter att ha legat med min fd.bästa vän vaknade jag väl , visst jag tog tillbaka honom efter det,
men jag var väl trygghetssökande hur man nu kan vara trygg med en idiot.
Men sen så , efter år av hevlete , hat , otrohet mm så vaknade vi båda ur det vi höll på med.
Dessa två nämn idag , om det blir mer om det så kan det utvecklas.
Jag har lärt mig idag att jag också har ett värde & förtjänar bättre än vad jag tidigare trott.
Idag lever jag ju trots allt med mannen i mitt liv ;)
Där jag fått bevisat jag aldrig vetat vad kärlek är innan , att jag aldrig älskat innan utan trott mig älska.
För idag kan jag med handen på hjärtat säga att jag funnit rätt, vi ska bli gamla ihopa , ruttna ihop :D